Improvisation – kreativ träning för hjärnan (och samarbete)
Elin Fredrikson
Improvisation hör inte bara hemma på en teaterscen. Det är också en kraftfull metod för lärande, utveckling och mental träning – och forskningen stödjer det.
När vi improviserar aktiveras områden i hjärnan som är kopplade till kreativt tänkande och spontanitet. Samtidigt minskar aktiviteten i de delar av hjärnan som styr självkritik och kontroll. Det ger oss friare tillgång till våra idéer, utan att vi hejdar oss själva med tankar som: ”Det där är nog inte tillräckligt bra.” Resultatet blir ett tillstånd av flow – där tankar och handlingar smälter samman och vi vågar agera utan att tveka.
Forskning visar också att improvisation ökar mängden alfa-vågor i hjärnan – något som förknippas med kreativitet, inre lugn och mentala genombrott. Samtidigt aktiveras delta-vågor, som stödjer vår intuitiva och omedvetna problemlösning. Med andra ord: När du improviserar tränar du både ditt medvetna och omedvetna tänkande.
Och det slutar inte där. Improvisation stärker även kopplingarna mellan neuroner, vilket gör hjärnan bättre på att bilda nya mönster och tänka i kreativa lösningar. Därför används impro i allt från ledarskapsutbildningar till innovation och pedagogik.
På ett mer mänskligt plan skapar improvisationsövningar ett tryggt och lekfullt rum där man lär sig att lyssna, samarbeta och våga göra fel. Det stärker självförtroendet, flexibiliteten och förmågan att hantera förändring – något vi alla kan ha nytta av, både på jobbet och i livet i stort.
Kort sagt: Improvisation är inte bara lek – det är mental träning för hjärnan, kreativiteten och samarbetsförmågan. Och det bästa? Det känns inte ens som träning.